2016-06-28

Eget kamomillte med fina etiketter

Nöjd! En kanna gott egentorkat kamomillte, och så en söt etikett
för att visa tesällskapet vad som är i kannan.

Jag får lätt något hysteriskt i blicken såhär de sista skälvande dagarna i blomstermånaden juni: så mycket att skörda, så mycket att förvalta! Ofta sammanfaller denna blomsterexplosion med enminst lika omfattande jobbexplosion, så jag motvilligt måste jag begränsa mitt samlande. Om du är lika fascinerad som jag av vilka växter som kan plockas och användas just nu så vill jag helhjärtat rekommendera dig att kolla in den inspirerande bloggen Dags att plocka!
I år har jag fått upp ögonen för hur mycket kamomill som växer i åkerkanterna! Att göra sitt eget kamomillte är verkligen plättlätt; plocka kamomillblommor (minst 50 meter från en trafikerad väg så att du slipper tungmetaller och skadliga partiklar), sprid ut blomhuvudena på en plåt och torka i ugnen (50 grader) tills de är knastertorra.

Kamomill - bra blomma som är svår att fånga på bild...

Kamomillte är verkligen en superört att ha i skafferiet. Inte bara är det ett gott te, den innehåller också verksamma ämnen som är lugnande och inflammationshämmande och därmed lätt smärtstillande vid till exempel mensvärk. Toppen, ju! 
En nackdel med att kamomill är så gott och bra att ha är att jag sonika inte hann fotografera blommorna vare sig som nyplockade eller torkade på väg till tekannan. Istället kör jag på en kreativ bildräddning i form av Baldersbrå; en bild som främst är att ses som undervisande i hur en INTE ska göra. Baldersbrå är nämligen mycket lätt att förväxla med kamomill men saknar den starka doft som kännetecknar kamomillblommor (jag och mina småbröder kallade dem stinkbomber och kastade dem på varandra när vi var små!) och är inte heller lika charmigt toppig. 

Såhär ser alltså baldersbrå ut, och gör sig bättre i vasen än i tekannan.


Fina etiketter att ladda ner och skriva ut!

Något annat som är behändigt att ha hemma är sådana tepåsar man fyller själv (finns hos de flesta tehandlare). Då kan en lätt göra en färdigdoserad tekanna att ge bort, ett alltid lika uppskattat sätt att påbörja en fikastund. 
Som mitt bidrag till Monthly Makers juniutmaning på temat "växter" har jag - förutom att torka mitt eget kamomillte - gjort en söt etikett som du nu kan ladda ner, skriva ut och fästa på ditt eget kamomillte! För kamomill är en så behändig ört att den blommar ända in på höstkanten, så du kan fylla på och fylla på och fylla på ditt teförråd...

Ladda ner etiketten HÄR (länk öppnas i nytt fönster).

Fin etikett till ditt kamomillte. Varsågod!

Brukar du göra något annat örtte? Berätta, och ge inspiration till nästa ark med etiketter!

/Anna



2016-06-23

Låt tekoppen blomma del 3: silver needles, ros och jasmin

Yin Shin silver needles som gömmer ros och jasmin, omgärdat av juniblomster.
Kan det bli vackrare?

Det här med teman - är inte teman hur bra som helst, i typ alla sammanhang? Att ha en röd tråd att brodera ut, något som håller alla idéer i schack så att de blir tydliga och inte spretar, en tanke som är genomtänkt på riktigt... Ja, jag gillar att konceptualisera helt enkelt. För en tid sedan fick jag genom jobbet möjlighet att göra ett personlighetstest för att hitta våra styrkor och min främsta styrka blev inte helt otippat "Maximizer" - att ta en enkel idé och polera upp den till en skinande diamant. Ungefär så.  

Men! Nu handlar det inte om maximera några jobbidéer, nix och nope. Istället handlar det om sådant som är viktigt på RIKTIGT; poetiska sinnesupplevelser och att finna ro i det lilla. Precis det som en kopp te kan handla om - om en vill.
Med det sagt kan vi konstatera att vi nu har vi nått fram till den tredje och sista delen i inläggserien som gått under det somriga namnet "Låt tekoppen blomma". Först ut var ett grönt te med äkta teblommor, sedan kom knoppar som efter dissikering visade sig vara blad och inte blommor (jag kände mig som en grävande journalist!) och nu är det dags för något som många tänker på om en säger te och blommor i samma mening; en handknuten teblomma! 

Ett skådespel!

Blommande te av det här slaget är inget som växer rakt upp och ner på tebusken, utan istället ett fantastiskt hantverk; med yttersta noggrannhet har teblad av hög kvalitet knutits samman (ofta med en bomullstråd) tillsammans med torkade blommor av olika slag, och när teblomman läggs i hett vatten vecklar den sakta ut sig. Ett skådespel som kan få den mest inbitne kaffedrickare att tappa hakan!

Kruxet med blommande te är att det ofta behöver riktigt hett vatten för att veckla ut sig, samtidigt som själva tebladen som använts kräver lägre bryggtemperaturer för att inte bli beska. Därför blev jag så glad när jag hittade denna sött hjärtformade teblomma! Den är gjord av vitt te, de "silver needles" som tebuskens toppskott kallas, och inuti knytet gömmer sig en rosenknopp och en rad jasminblommor. Trots att vita teer generellt vill ha temperaturer låga som 70 grader så klarade detta en betydligt hetare bryggning och med den äran!

Teet är ljust bärnstensfärgat och har en tydlig rosendoft. Mycket smakrik! Mjuk och len blomstersmak, utan att vare sig ros eller jasmin dominerar för starkt. En viss beska balanserar upp blommigheten.

En riktig pärla helt enkelt! Och när något både är vackert, gott och dessutom ett enastående hantverk, jaa då smälter ju jag. 

Vill du läsa mer om hur du får tekoppen att blomma?
Del 1: Låt tekoppen blomma med Siam Club
Del 2: Silverknopparna Ya Bao 

Ha nu en riktigt blomstrande och härlig kopp!

/Anna  
Inköpsställe: MyTeaStore:s fysiska butik på Drottninggatan. Detta lilla smultronsställe stänger dock ner nu och finns framöver på nätet
  

2016-06-06

Låt tekoppen blomma del 2: silverknopparna Ya Bao

Silvriga och ludna Ya Bao!
Jag är barnsligt förtjust i blomknoppar; jag bara måste klämma och känna på dem och verkligen känna den vibrerande växtkraft som bor i dem. Teplantan har svagt blekgula, nästan vita blommor som ser ut som enklare varianter av prydnadkamelia (prydnadskamelia - Camellia Japonica - kan beskrivas som teplantans - Camellia Sinensis - pråligare kusin). Dess knoppar är tjocka och runda och i sitt mest outvecklade stadie ser de nästan ut som ärtor; kompakta och ljusgröna.

Med den vetskapen i bakhuvudet har jag fått ordentligt huvudbry när de små ludna knopparna på bilden här ovan, Ya Bao, säljs som just outvecklade blomknoppar från teplantan. Det mysteriet är definitivt av sådant slag att det inte går att lösa på teoretisk väg. Nä, här åkte min sylvassa lilla snittblomskniv fram! Efter att ha blötlagt en Ya Bao-knopp i ljummet vatten ett dygn skar jag upp den och ta-daaa! Är det inte ett litet bladskott som gömmer sig där inne bland alla lager foderblad? Jomenvisst!

Dissikerad.

Ett litet, litet bladskott gömmer sig i mitten!
Ya Bao är alltså bladknoppar, inte blomknoppar. Så vi kan helt enkelt konstatera att det blivit en liten översättningsmiss, inget mer med det. Nu kan vi istället prata mer om detta speciella och mycket goda te.

Vitt te från bergen + geek-poäng som heter duga

Ya Bao odlas i vackert bergiga Yunnan-provinsen i sydvästra Kina, och skördas under vintermånaderna medan det lilla bladskottet fortfarande sussar i sin vinterknopp. Efter skörd får de långsamt soltorka och det är också den enda behandling Ya Bao får, vilket gör att det klassificeras som ett vitt te.
Vill du håva in lite geek-png kan du på tebjudningen nämna att Ya Bao inte kommer från den vanligast förekommenade teplantan, Camellia Sinensis, utan en underart med namnet Camellia Taliensis. Taliensis-varianten växter just i Yunnan området (men även i Laos, Thailand och Burma) och är den sort som vanligtvis används till att göra det lagrade pu-erh-teet. För geek-poäng vill väl alla ha?

Rökigt och smakrikt njutarte

Den färdiga drycken är mycket ljus - så ljus att min sambo besviket frågade om "det inte var något te i teet?". Men låt dig inte luras av ett blekt utseende! Doften är distinkt och rökig och smaken fyllig, söt, aningen rökig och med lång eftersmak. Ya Bao är verkligen mångsidig när det kommer till tilltuggsmatchning, men allra godast blir det nog ändå tillsammans med enbart några färska körsbär eller hallon på en solvarm trapp. Ett riktigt njutarte som inte ska skyndas på!

Vad jag gjorde med det lilla bladskottet som jag letade fram? Jag åt upp det - såklart :) 

/Anna 
Inköpsställe: E-tea tehandel

2016-06-02

Seriestart: låt tekoppen blomma!

Botanik är ett återkommande inslag i mitt liv, både i jobb och blogg och annan ledig tid. När jag är i stilla (eller kvittrande eller sprittande eller stormande) natur känner jag alltid att jag hittat hem.
 
Nu är vi mitt uppe i "...maj och juni blommar mest" så vad passar bättre än en seriestart med blomstrande tema? Jag tänkte nämligen få ta chansen att briljera lite! För att vara botaniskt bevandrad är grymt behändigt när en är i tebranschen. Eller väldigt jobbigt, om du frågar de otaliga örtsäljare i hälsokost- eller tebutiker som under åren fått ofrivilliga utbildningar av mitt kund-jag; jag fixar helt enkelt inte med att se att branschen slarvar i sin research när så mycket handlar om att boosta människors hälsa. Det får bara inte bli fel då. Och här kom vi in på det andra området jag kan lägga osunt mycket tid på, nämligen research. Faktum är att jag tycker att det är så fantastiskt roligt att lägga sådana mentala pussel att jag många gånger funderat på om jag inte borde bli privatdetektiv! Är det en lukrativ framtidsbransch, mån tro?

Grönt te med äkta teblommor!
(lite svensk sommarfägring trillade också in i bilden)


Först ut i serien: thailändskt grönt te med äkta teblommor

Detta gröna te säljs under namnet Siam Club (Mariage Frères) och som namnet antyder så är det odlat i Thailand. Men här har till och med jag gått bet gällande researchandet, för jag lyckas inte få fram mer än att det är odlat i Chang Rai i norra Thailand vid gränsen mot Burma. Inget plantagenamn och därmed ingen spännande plantagehistoria (för de brukar vara jätteintressanta!). En snabb googling visar dock att det finns flertalet tegårdar i området som erbjuder logi - förstå vilket resmål, alltså! 

Men oavsett exakt ursprung så är det ett trevligtoch lättdrucket te, vars gyllene kopp doftar mjukt jordigt och smaken balanserar fint mellan beska och en svagt blommig ton. Siam Club saknar helt gräsiga toner och påminner i både utseende och smak lite om svarta Darjeeling-teer. Därför är det också väldigt lättmatchat! Jag dricker det gärna till kvällsmackan.

Så vackert!

Men. Det är inte smaken eller de vackra långa bladen som är den största behållningen, utan det faktum att teet är uppblandat med teplantans - Camellia Sinensis - egna poetiskt gulbleka blommor. Exotiskt och vackert! Blommorna bidrar med lite örtighet till smaken, och är så generöst tilltagna i antal att vill en så kan en lätt plocka ut bara blommorna och brygga ett rent örtte.  Eller så kan en bara sitta och beundra dem en stund för de är så rackarns fina.


/Anna

2016-05-22

For the love of trees ELLER granskott i koppen

Glad i gran!

Syrligt och poetiskt.

Träd är min grej. Jag älskar träd. Träd omvandlar koldioxid till syre, träd stabiliserar jorden, träd huserar mängder av viktiga insekter i barken, träd ger skugga och bränsle och mat och fungerar som en rakt igenom central part i en stor del av jordens ekosystem (läs gärna mer om agroforestry, som det så tjusigt heter, på Vi-skogens hemsida).

Men träd är också grymt mäktiga och respektingivande och kloka och magiska. Jag älskar träd! Så till den grad att jag namngett min unge efter ett träd (Vide, också ett gammalt namn för skog) - trots att vi redan har ett träd-efternamn (Ceder).

Visste du att teplantan faktiskt är ett träd? Får de växa vilt, utan att tuktas till lättskördade tuvor, så blir de flera meter höga. Men det är på andra sidan jorden - även svenska skogens ståtliga träd serverar välsmakande blad och barr! Såhär års tuggar jag gärna på granskott när tillfälle ges. Mjuka och syrliga och proppfulla med c-vitamin! De är också kanongoda att antingen brygga örtte på (friskt och uppiggande!) eller smaksätta favoritteet med. Jag gillar dem i rena svarta teer som till exempel Royal Yunnan då de lyfter fram teets syra på ett fint sätt, lite på samma sätt som rabarber.


Testa vetja! (...men skörda aldrig granskott utan markägarens tillstånd)

/Anna the tree hugger