2017-02-09

Recension eller rekommendation? Ett manifest!

Vilka teer hamnar egentligen på bloggen?
(Foto: Martin Smeding)
 
Häromdagen fick jag frågan varför jag bara väljer att lyfta fram och recensera teer som jag själv känner att jag kan stå för. "Då blir det ju bara som en hyllning, inte en recension" var det kloka argument jag mötte. Och himmel så glad jag blev över att frågan kom upp - för då blev jag ju påmind om att det behövs en förklaring! För det är sant; du hittar inga sågningar på Enkoppte.nu. Detta ställningstagande beror på en rad saker:

  • Hellre hjälpa än stjälpa.
    Eller; har man inget snällt att säga så ska man inte säga något alls. Det tycker jag är en bra devis att ha med sig i livet överlag. Väldigt, väldigt få saker blir bättre av onödig kritik, såvida det inte handlar om något som är direkt skadligt för våra medmänniskor eller vår omvärld.

  • Trygghet.
    Mina läsare - du! - ska känna dig helt trygg med att alla tesorter du läser om här har passerat det beryktade nålsögat, så du behöver aldrig sitta och fundera och dra dig till minnes om "vad sa Anna nu om den här sorten, var den bra eller inte?". Enkoppte.nu ska fungera som en guide till pärlorna.
  • Tid- & platsbrist.
    Jag brukar lite förenklat säga att "av tio tesorter som jag får möjlighet att recensera så tackar jag nej till nio innan jag ens smakat, och av de som jag smakar så är det bara en av tio som senare hamnar på bloggen". Kontentan av denna generalisering är att jag helt enkelt inte har tid att recensera halvdana teer, och jag utgår från att du inte har tid att läsa om dem. Plus att bloggflödet skulle bli ohanterbart stort. Så vi håller oss till pärlorna även framöver, tycker jag!

  • Dessutom: smaken är som en kanna gott te - bäst när den är delad!
    När jag smakar av teer så lägger jag bort mina egna preferenser och ser bara till kvalitet. Det är inte alltid jättelätt, men det är ett måste för att den gedigna avsmakningslistan inte bara ska innehålla min personliga smak. Mitt mål med hela tebloggandet och terecenserandet är att stärka tekulturen i Sverige, och då går det varken att vara snäv eller snobbig.

Sådärja. Ett litet manifest, väl värt att belysa.

/Anna 
Gillade du vad du läste? Följ mig via Bloglovin, Facebook eller Instagram!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tack för din kommentar, vad glad jag blir! /Anna